Terra preta- Svart jord

Terra preta är en extremt bördig jord som görs med hjälp av träkol. Ursprungsbefolkningar i Amazonas har använt sig av den i tusentals år. Men det går lika bra att tillverka den på en mjölkgård utanför Nyköping. Varis Bokalders fick chansen att lära sig biokolets konst under pionjären Declan Kennedys ledning.

Kursen hålls på Ullberga mjölkgård utanför Nyköping. Vi är tolv personer som deltar och under helgen ska vi med egna händer anlägga en Terra preta-kompost. Declan Kennedy, en irländsk ekologiskt inriktad arkitekt som leder kurser i permakultur, är en fantastisk pedagog. När vi tappar koncentrationen låter han oss sjunga och dansa ringdans.
Terra preta betyder svart jord. Det är en mycket bördig odlingsjord (matjord) som utvecklades av ursprungsbefolkningar i Amazonas. Matjord består dels av mineraliskt material (vittrad berggrund), dels av organiskt material (mullämnen). I matjorden lever mängder av mikroorganismer – huvudsakligen svampar och bakterier. Dessa bryter ner växtdelar och djurrester och bildar mullämnen, vilket gör att kol binds i marken.
I dagens konventionella jordbruk används konstgödsel och kemiska besprutningsmedel vilket utarmar jorden, bryter ner mullämnena och tar död på mikroorganismerna. Med Terra preta kan vi bygga upp matjordslagret och fylla det med liv igen.

 

Efter fyra lager av gödsel, flis, kol, löv, stenmjöl och gräs är komposten lagom hög (40 centimeter). Blir den högre blir komposten för varm.
Efter fyra lager av gödsel, flis, kol, löv, stenmjöl och gräs är komposten lagom hög (40 centimeter). Blir den högre blir komposten för varm.


Terra preta utmärker sig dels genom att man förutom organiskt material blandar in träkol (biokol) och stenmjöl i komposten, dels genom att man vattnar komposten med effektiva mikroorganismer (EM) upplösta i urin för att sätta fart på mikrolivet.Man täcker även över komposten med en vattengenomsläpplig duk för att minska avdunstningen av näringsämnen till atmosfären.

 

 

Träkol dammar och det är farligt att andas in träkolsdamm. Det fastnar i lungorna. Bevattna träkolet och använd ansiktsmask när du handskas med finfördelat träkol.
Träkol dammar och det är farligt att andas in träkolsdamm. Det fastnar i lungorna. Bevattna träkolet och använd ansiktsmask när du handskas med finfördelat träkol.

Så här gjorde vi:

Vi lade ut en wellpapp på gräset, 120 x 900 cm. Sedan slog vi ner stolpar i hörnen och spände upp ett snöre på 40 cm höjd, högre än så fick inte komposten bli. På wellpappkartongen lade vi ut tunna lager (cirka 3 cm) av olika organiskt material på varandra, ungefär som man lagar en lasagne.

 

1.     Ett lager wellpapp.
2.     Kogödsel eller kökskompost.
3.     Flis eller sågspån.
4.     Finfördelat träkol som bevattnas för att inte damma. Max 10 procent av komposten.
5.     Torra löv.
6.     Ovanpå löven lades små högar med stenmjöl. Max 10 procent av komposten.
7.     Nyklippt gräs.

Sedan trampade vi och dansade på komposten för att platta till den, och så började vi om igen. Gödsel, flis, träkol, vatten, löv, stenmjölshögar och gräsklipp. Trampa, trampa och sedan nya lager av material en gång till tills vi kom upp till 40 centimeters höjd.

 

Kursdeltagarna stampar på komposten för att platta till den.
Kursdeltagarna stampar på komposten för att platta till den.

Sedan trampade vi till en ränna och i denna hällde vi ut blandningen av effektiva mikroorganismer (EM) upplösta i urin. Därefter lade vi på markduken och förankrade den med stenar, så att den inte skulle blåsa bort.

Lösningen hälls i en ränna högst upp på Terra preta-komposten.
Lösningen hälls i en ränna högst upp på Terra preta-komposten.


I rännan högst uppe på Terra preta-komposten hällde vi alltså på effektiva mikroorganismer lösta i urin, och det måste man fortsätta att göra en gång i veckan i cirka sju veckor. Men hur får man då till denna blandning? Jo, man skaffar sig två plasthinkar med tätslutande lock, en på 3 liter och en på 10 liter.

Hink 1 (3 liter)

Man köper effektiva mikroorganismer (egentligen mest Bazillus subtilis) och löser upp dem i en liter vatten. Vattnet skall först kokas, för att bli av med eventuellt klor, och sedan kylas av till rumstemperatur. Tillsätt därefter 15 gram socker och 15 gram vasslepulver, rör om ordentligt. Denna bakteriekultur skall hållas vid liv på samma sätt som en surdeg. Varje vecka tar man hälften av denna lösning till hink 2 och dubblar lösningen i hink 1 genom att tillsätta nytt vatten, vasslepulver och socker.

Hink 2 (10 liter)

Man börjar med att samla urin i en 10 liters plasthink med tätslutande lock som innehåller hälften av lösningen med effektiva mikroorganismer från hink 1. Låt aldrig hinken bli mer än halvfull så att syre kommer till urinet. När man häller på urin i bakteriekulturslösningen tillsätter man 3 procent socker så att mikroorganismerna har något att äta. Luktar det urin kan man tillsätta lite ekologisk surkål, sockret och mjölksyrebakteriena förhindrar lukt. Efter en vecka häller man på lösningen i rännan högst upp på Terra preta-komposten.
Skillnaden mellan en vanlig kompost och en Terra preta-kompost är följande. I en vanlig kompost sker förruttnelse under hög temperatur, vilket tar kol på cirka 50 procent av mikroorganismerna och orsakar avdunstning av näringsämnen. I en Terra preta-kompost sker en fermenteringsprocess (med hjälp av effektiva mikroorganismer lösta i urin) under låg temperatur vilket gynnar mikroorganismerna, och eftersom man täcker komposten hindrar man avdunstning.
Terra preta-komposten är färdig efter 3-6 månader, när maskarna har gjort sitt jobb och lämnat komposten. Då har komposten förvandlats till en bördig svart jord full av mikroorganismer som du kan lägga överst i dina odlingar. Använd inte ren Terra preta-jord eftersom den är för kraftig, utan blanda den med vanlig jord. Eftersom vi nu fått ner mera kol i marken så uppnår vi flera goda saker.

Vi har skapat en bördig mylla full av liv i form av bakterier, svampar och maskar.
Vi har ett jordlager som håller vatten bättre och inte behöver bevattnas så ofta.
Vi har bidragit till att minska klimatförändringen genom att binda kol i marken.

 

 

Declan Kennedy
Declan är en irländsk arkitekt som arbetade i många år som professor i stadsplanering vid Tekniska Universitetet i Berlin. Han gifte sig med arkitekten Margrit Kennedy som blev känd när hon skrev boken ”Pengar utan ränta och inflation”. Tillsammans var de med och startade ekobyn Lebensgarten i Steyrberg utanför Hannover i Tyskland och de var båda medlemmar i den internationella arkitektgruppen Gaia Architects. Han ledde på 80-talet ”The Permaculture Institute of Europe” och arbetade på 90-talet med ”The Global Ecovillage Network”. På senare år har han alltmer intresserat sig för Terra preta. Han menar att genom att föra ner biokol (träkol) i odlingsmarken så bidrar vi till att rädda planeten från en förödande klimatförändring.