Kolonilotten- det nya vardagsrummet

 

[scald=10367:sdl_editor_representation]

Drömmer du om ett vardagsrum så stort att du kan ta emot alla dina vänner? Och en uteplats att tända grillen på?
Att köpa bostaden där detta är möjligt är ouppnåeligt för många – därför har kolonilotterna blivit folkets nya vardagsrum.
Kloka hem besöker koloniträdgårdsföreningen i Tensta, där odlare bygger egna sittgrupper av spillvirke.

Text Rebecka Bohlin  Bild gunilla welin

På en av de 140 odlingslotterna i Tensta fritidsträdgårdar bygger Saleh Assaf från Syrien på en bänk av spillvirke. Till odlingslotten beger han sig inte bara för att odla utan också för att umgås. I hela sitt liv har han varit bonde, i det forna hemlandet odlade han huvudsakligen bomull, vete och vattenmeloner. Men dessutom sin köksträdgård – och de erfarenheterna tar han med sig hit.
– Det är ju ett helt annat odlingsklimat här, jag får välja andra grödor, förklarar han på arabiska.
Saleh Assafs lott sticker ut. Här syns att en erfaren odlare planerar sommarens skördar, jorden är bearbetad och förberedd för olika avdelningar. Det blir en hel del vindruvor i år, plantor har han fått av en vän, men också olika sorters bönor, lök, vitlök, potatis, morötter, sallad, ruccola, rädisor och kryddväxter.
Fahyma Alnablsi tolkar till svenska när Saleh Assaf berättar. Själv är Fahyma Alnablsi, som också har rötter i Syrien, inte lika erfaren odlare. Men trots att hon i grunden är akademiker, ekonom och gymnasielärare, har också hon landat i koloniträdgårdsföreningen, tack vare sitt kvinno- och integrationsengagemang.
– Här mår jag bra, säger hon och vänder ansiktet mot den strålande vårsolen.
Hon sätter en grep i jorden och vänder bort några tuvor av kvickrot som letat sig in i myntalandet, avskilt mot de andra landen med breda plank. Om en stund ska hon ta emot sina elever i språkkaféet här på lott 51, en jordplätt hon hyrt in sig på när hon upptäckte hur stort odlingsintresse är bland deltagarna i språkcaféet. Sedan tre år tillbaka odlar hon och eleverna tillsammans.

Katja Jassey är projektledare för Orten odlar
Katja Jassey är projektledare för Orten odlar

Intresset växer för att odla på kolonilotter. Ändå är det en verksamhet som är hotad av stadsplaneringens många byggplaner.
– De vill satsa på stadsodling i pallkragar och små pop-up-parker i stadsmiljö, det kallas allmänintresse. Men koloniträdgårdsodling klassas som särintresse, det vill vi ändra på, förklarar Katja Jassey, projektledare för Orten odlar, ett projekt som pågår i Stockholm under 2019.
Odling är politik, konstaterar hon. Hur vi odlar, vem som odlar, var vi odlar. Projektet verkar för att alla ska kunna ha en plats att kalla sin egen i staden. Lotter åt folket är deras motto och därför ger de under året politikerna olika smakprov på det goda kolonilottslivet.
– Det häftiga med odlingslotterna är att de finns helt utanför marknaden. I Stockholm betalar vi 900 kronor per år för en lott på 110 kvadrat. Visst hyr vi privat, men det här är inte privatisering – verksamheten är ju inte monetariserad, vi har inga marknadshyror, inga vinstintressen, förklarar hon.

Just detta är en viktig anledning till att kreativiteten flödar på odlingslotterna, tror hon. Här är återbruk ett ledord, alla material återanvänds och cirkulerar mellan odlarna.
– Politikerna kallar det kåkstadsbyggen, men är inte detta vad verklig konst handlar om? Nya perspektiv på verkligheten, säger hon och låter blicken svepa med stolthet över området.
De enkelt uppbyggda egna växthusen, av spillvirke, byggplast eller byggnät finns på de flesta lotterna. I ett av dem kikar Mansour Ramzi fram. Här förodlar han sin sallad som han, så snart risken för nattfrost är över, ska sätta ut i landen.
Sina morotsfrön har han just fått i jorden, löken är satt och vitlöken från förra året står redan hög och får sig en skvätt vatten. Han plockar en pingstlilja och ger till Katja Jassey.

På flera lotter finns egenbyggda grillar, oftast av gamla oljefat. I ett utomhusförråd på området lämnar medlemmar överblivet material som andra kan återanvända – vilket görs frekvent.
Så byggs, med enkla medel, sittgrupper, grillar och egna växthus.


– Det här är våra vardagsrum. Vi som bor i små lägenheter har inte utrymmet att bjuda hem folk till oss, det här vi umgås,odlar, grillar, äter och lär känna varandra. Även den som inte är så pratsam får kontakt med sina odlingsgrannar. Vi lever våra liv här, vi kastar bort vår stress, konstaterar Katja Jassey.
Odling handlar inte bara om odling, klimat och socialt kitt. Det handlar även om folkhälsa och trygghet menar alla Kloka hem möter i trädgårdsodlarföreningen i Tensta. Trots att bilar har brunnit och skadegörelse ägt rum i orten har odlingsområdet varit en fredad zon.
– Det här är trygghet! Vi behöver inte fler väktare i förorten, vi behöver fler odlare, menar Fahyma Alnablsi.

 

En som kan intyga tryggheten det ger när familjen odlar är Nawroz Zakholy. I dag är hon 27 år, men under hela uppväxten här i Tensta har släkten odlat sin kolonilott.
– När vi barn var ute och cyklade visste vi alltid att vi kunde svänga ner till odlingarna och hitta vuxna.
I dag är även Nawroz Zakholy aktiv i Orten odlar, ett engagemang som kommit naturligt:
– De här lotterna är under konstant hot. Vi måste försvara dem, säger hon. l

 

Fakta Att skaffa en kolonilott
Kontakta din närmaste koloniträdgårdsförening. Vissa har långa köer – andra ger dig en odlingslott omgående.
Arrendekostnaden för den enskilde varierar från kommun till kommun och är också beroende på hur stor lotten är. Det kan handla om allt från några hundralappar till fyra-fem tusen kronor per år.

Kolonilott med stuga
I de flesta av landets kommuner säljs kolonistugor på kommunal arrendemark för koloniträdgårdsodling på öppna marknaden. Priserna varierar, men att köpa en stuga på arrenderad koloniträdgårdsmark är i regel betydligt billigare än att köpa annan sommarstuga.
I Stockholm är priserna betydligt lägre än i övriga landet. Där är det inte tillåtet att sälja kolonistugor på öppna marknaden. Prislistan för värdering av stugor fastställs av koloniträdgårdsförbundets Stockholmsregion. Köpesumman baseras på trädgårdens och husets storlek och skick.
När du blir kolonist har du ansvar för att hålla ditt hus och din trädgård i gott skick och regelbundet använda din kolonilott.

Bygg billigt och enkelt
Att bygga är på de flesta kommunalt arrenderade odlingslotter inte tillåtet. Men vissa kommuner ser mellan fingrarna på sådant som enkelt uppbyggda egna växthus.
I koloniträdgårdsföreningarna är återbruk ett ledord.
Gamla byggpallar kommer till användning, liksom upphittat spillvirke.
Ett egenbyggt växthus av spillvirke och byggplast behöver inte kosta många hundralappar.

En trädgård för alla
Koloniträdgårdar har funnits i Sverige sedan slutet av 1800-talet, i Europa betydligt längre.
Den första koloniträdgården i landet var Pildammskolonin i Malmö, som anlades 1895.
Flera generationer stadsbor har via koloniträdgårdarna fört odlingstraditionen vidare – och på köpet fått utomhusvardagsrum att umgås i.
”Koloniträdgårdar och koloniträdgårdsverksamhet är en del av det svenska kulturarvet. Det är en resurssnål form av närrekreation, bra för folkhälsan och ett steg på vägen in i det ekologiskt hållbara samhället.” Det skriver Koloniträdgårdsförbundet på sin hemsida.