Solceller på hela huset , visst går det. GW
Solceller på hela huset , visst går det.

Solceller- vilka ska man välja ?

Nu kommer solcellsrevolutionen även i form av valfrihet. Det som förut
varit en rätt mager möjlighet till val har nu blivit en uppsjö av olika tekniker.
Men vilken ska man välja och vad passar till vad?
Johan Ehrenberg guidar i den nya solcellsdjungeln.

Vanliga blåa och svarta paneler
Länge har det funnits i princip enbart två solcellspaneler att välja på. Antingen blåa paneler med vita mellanrum, dvs polykristalinna solceller. Eller helsvarta solceller med svart ram, det vill säga monokristalinna solceller.
I rad efter rad har de blåa fyllt solcellsparker och stora tak medan de svarta blivit vanligare på tak där man vill vara mer diskret och kanske efterlikna ett plåttak.
Ekonomiskt är valet hugget som stucket för ett mindre tak. Utseendet får avgöra.

Det är dock ett misstag att tro att vanliga solceller måste monteras tråkigt. Bygger man nytt kan man utnyttja de platta paketen på olika sätt. Själva har jag byggt hus med rundade tak för att få solelen spridd bättre över dagen.
De blåa solcellerna ger då mer på morgon och kväll än vanliga södertak.
Och detta svarta tak ger mycket el på sommar, men även en hel del på vinter eftersom taket lutar mot söder och blir nästan lodrätt, dvs snöfritt under vintern.
Men nu finns det också solceller som är specialgjorda och ger nya spännande möjligheter.

Solceller på hela huset , visst går det. GW
Solceller på hela huset , visst går det.

Solceller som fasad
Varför inte låta solcellerna fylla hela huset? Solceller har blivit så mycket billigare att man inte måste montera dem i särskilda vinklar eller lägen för att använda dem. Överallt produceras lite el sålänge solen är uppe var de än sitter på huset.
Det här är den danska skolan med namnet ”Nya Copenhagen International School” som använder solcellerna som fasad. Den blå solcellen är specialgjord och monteras med lite olika distanser så väggarna får liv. Det finns nämligen en tunn ytbeläggning på frontglasets insida som reflekterar en viss våglängd av solljuset, men när man lutar modulerna kommer den som tittar se en annan färg. Beläggningen kallas Kromatix och solcellen säljs av Kameleon solar.
Fördel: Det blir mycket el spritt över dagen och årstiden då man alltid träffar ”rätt” nånstans. Och det är vackert med en fasad som lever.

Nackdel: Dyrare än de vanliga standardpanelerna men å andra sidan sparar man på annat fasadmaterial.

Soltech Shingelkan integreras
Soltech Shingelkan integreras

 

Tunnfilm som
ersätter tegeltak

Den här långsmala solcellen är speciellt framtagen för att kunna fylla hela taket och ersätta vanligt tak. Den heter Soltech och finns i två varianter, den ena längre och på 85 W per panel, den andra är anpassad till en platt betongpannas storlek. (Man utgår från betongpannan Benders Carisma). Varje panel är då på 40 W. (En normal solcellpanel på 100 x 160 cm är idag på 300W).
Ju mindre solcellspanel desto mer kontakter att koppla in, men systemet är färdigt och lättmonterat. Dock är det ingen ersättning för ett tak fullt ut, du måste ha ett bra undertak (precis som du ska ha för ett vanligt tegeltak).
Solcellerna är tunnfilm gjorda av Kadmiumtellurid (CdTe). Det betyder att de har mycket kadmium vilket inte är ett särskilt bra. Kadmium är miljöfarligt jämfört med kisel.


Fördel: Du slipper det vanliga tegeltaket och får ett diskret solcellstak många inte kommer förstå gör el åt dig.

Nackdel: De kostar mer än polykristalinna solceller. Och behöver större yta för att göra lika mycket el (tunnfilm har lägre effekt än kiselsolceller).

SolTech Fasade transparanta tunnfilmssolceller som producerar el
SolTech Fasade transparanta tunnfilmssolceller som producerar el

Tunnfilm
på balkongen

Ett annat sätt att använda tunnfilm är att ha genomskinliga eller färgade som man sätter som vanliga glasskivor i till exempel balkonger. Själv har jag byggt ett stort takfönster med 50% genomsläpplighet av transparanta tunnfilmspaneler. Ju mer transparens, desto mindre el dock. Soltechs lösning har många glada färger att välja på vilket gör att man kan göra roliga utropstecken på småtråkiga balkonger.
Panelerna finns i olika storlekar och bör monteras i profilsystem. De är även de gjorda av CdTe.

Fördel: Kan göras som roliga och vackra installationer.

Nackdel: Dyrare men framförallt mindre el. Ju mer transparens desto mindre.

Solceller
som staket

Det finns vanliga kiselsolceller som också fungerar som transparenta lösningar. En är en dubbelsidig panel som alltså har kiselceller åt båda håll, ingjutna i glasskivor.
De här panelerna är lite större och kostar dubbelt mot vanliga kiselceller. Men å andra sidan har man dubbelt så mycket solcell eftersom de är på båda sidorna. Produkten var nog tänkt att användas på södertak där ovansidan skulle ge normalt med el medan undersidan skulle fånga upp soldis och ge kanske en fjärdedel. Det tycker jag är lite slösaktigt så jag har istället använt dem för staketmontage där de fungerar bäst i syd/nordlig riktning.

Fördel: Solceller monteras på liten yta och gör dubbel nytta som staket eller räcke.

Nackdel: Lodräta solceller ger mindre el. Men å andra sidan mer på morgon och kväll än vanliga takinstallationer.

Tegelpanna med integrerade solceller från S.t Eriks
Tegelpanna med integrerade solceller från S.t Eriks

Solceller
som tegeltak

Men hur gör vi med kulturhus och fina hus med stora tegeltak. Man vill ju inte ta bort husets karaktär.
Det här har varit ett stort problem framförallt inne i städer. Men nu finns en lösning.
Nibra, ett holländskt företag, har tagit fram två solpannor som är på 9W var och en. Å andra sidan fyller det taket precis som ett vanligt tegeltak. Eftersom solcellerna är platta blir det en lite udda panna men när man fyllt hela taket så ser det rätt ”normalt ut”.
Extra trevligt är att det är lertegelpannor. Dvs klimatsmarta takpannor som blivit ännu smartare med solceller på.
De här solcellerna har bra effekt eftersom det är monokristalinna solceller men i samma färg som lerteglet.
Solcellerna säljs i Sverige av St Eriks.

Fördel: Ser nästan ut som ”normalt gammalt” tak.

Nackdel: Dyrare men om man ska byta tak eller bygger nytt är kanske inte takkostnaden den största utgiften. Och taket ”ingår” ju i solcellen.

Böjlig solcell som passar på vanliga pannor från Midsummer
Böjlig solcell som passar på vanliga pannor från Midsummer


Vanliga villatakpannor med solcell
Det svenska företaget Midsummer har lyckats med något unikt. De har tagit fram en böjlig solcell (som man kan limma på stora tak) men som de nu också integrerat i en betongpanna från Benders. Det här är verkligen ”vanligt tak-känsla” när man gör ett svart tak.
Midsummer tillverkar solcellerna av tunnfilm av typen CIGS, vilket innehåller en del Gallium, en mjuk metall som världen har ont om. Miljömässigt är CIGS dock bättre än CdTe men sämre än kisel.
Fast detta att göra solcellerna på plåt och böjbara över en betongpanna är rätt unikt. Det klarar inte kisel. Sen kan man alltid diskutera om betongpannor är så klimatsmarta jämfört med tegelpannor.

Fördel: Enkelt och ger ett helt ”vanligt” tak.

Nackdel: Kräver mer yta för att få ut samma solel som en vanlig kiselsolcellspanel.


 

Tunnfilmssolpaneler Midsummer solar roofs integreras på plåten i fabriken i Järfälla
Tunnfilmssolpaneler Midsummer solar roofs integreras på plåten i fabriken i Järfälla

Plåttak med
inbyggda solceller

Midsummer har också ett plåttak med solceller av samma typ. Man slipper alltså montera på ställningar ovanpå plåttaket, istället monterar man på själva plåten direkt. (Eller köper plåt där solcellerna redan ligger fast.) Det här är alltså färdiga plåttak och dessutom diskreta.
För stora tak är de effektiva eftersom de är ett helt färdigt tak. För mindre installationer blir det knepigare då effekten är lägre.

Fördel: Ska man byta sitt plåttak så varför inte gör detta med solceller på.

Nackdel: Egentligen bara att det krävs större yta.

Växthus kan man bygga med solceler av glas som har polykristalina celler som har lagom avstång så solen släpps in
Växthus kan man bygga med solceler av glas som har polykristalina celler som har lagom avstång så solen släpps in

 

Växthus av
solceller

Även vanliga polykristalinna solceller kan bli transparanta! Det åstadkommer man genom att ha färre celler utspridda över en glasyta med dubbelsidigt glas. De här panelerna kostar lite mer då de specialbeställs men gör att ett växthus kan byggas direkt som solelsproducent.
Vi har monterat det med träribbor, men enkla aluminiumställningar går också bra.
Självklart kan man använda samma teknik för altaner och andra ställen där man vill få in solljus men samtidigt ha lite skyddande skugga.

Fördel: Vackra ytor om man bygger rätt.

Nackdel: Dyrare och lite tyngre än vanligt växthusglas, så man får bygga en stark stomme. l