Fasad av hållbart trä

Varis Bokalders går igenom olika giftfritt behandlade träfasader.
 

Förr var det vanligt med obehandlade trähus av gran eller furu. Framför allt när man byggde timrade hus. I modernare hus hade man oftast en träpanel som fasadmaterial och för att den skulle få en lång livslängd var det viktigt att man använde sig av virke av god kvalitet, till exempel med stor del tätvuxen kärnved på furan. Idag är gran vanligt förekommande som fasadpanel. Ofta målade man fasaden med Falu rödfärg, som förutom koppar innehåller järnockra, kiselsyra och zink, som skyddade fasadpanelen. Men både koppar och zink är metaller som man av miljöhänsyn inte vill sprida i naturen. Ett tag blev det också vanligt att använda tryckimpregnerat virke, framför allt i utsatta situationer, men det innehöll arsenik, krom eller kreosot som är starkt giftiga och håller på att förbjudas. Fortfarande används dock kreosot till exempel i elstolpar, men det får inte användas i privata sammanhang. Idag används virke som är tryckimpregnerat med koppar, som är giftigt för vattenlevande organismer, eller med borsyra, tebukonazol och zink som samtliga är skadliga för miljön. Kasserat tryckimpregnerat virke klassas dessutom som miljöfarligt avfall. Det måste lämnas till återvinningscentral och man får absolut inte elda upp det hemmavid. I ekologiska hus vill man naturligtvis välja giftfria behandlingar istället, så vad finns det då för alternativ?

Värmebehandling foto:Moälven
Värmebehandling

ThermoWood är ett värmebehandlat virke som är Svanenmärkt och har fått betyget A i Sunda hus databasen. Värmebehandling sker i vattenånga  vid 160–240 grader. Kådor och hartser försvinner, det får högre motståndskraft mot röta och bättre formstabilitet, så att bredare paneler kan användas. Beroende på träslag och processtemperatur kan man erhålla olika kulör på panelen, men om de inte ytbehandlas kommer de att bli gråaktiga med tiden. Men virket blir sprödare och kan spricka, så det bör förborras och använd rostfri spik. Flera lövträslag ökar sin beständighet vid värmebehandling och virket blir nästintill underhållsfritt. Men det går åt ca 25 procent mer energi vid värmebehandling än vid andra impregneringsmetoder.

 

Bränd fasad
Bränd fasad

I Japan har man för flera århundraden sedan utvecklat ett miljövänligt sätt att skydda trä från åldrande som går ut på att ytan på träpanelen bränns till olika stadier av förkolning. Metoden heter Shou Sugi Ban. Den förkolnade ytan gör träet mer resistent mot förruttnelse, fuktskador, mögel, svamp, skadedjur, solljus och eld. Den är estetiskt unik och vacker att se på och har även börjat användas av arkitekter i norden.

 

Kiselbehandlad fasad GW
Kiselbehandlad fasad

 På senare tid har det kommit fram olika fabrikat av nordisk fur som modifierats med kiselämnen, vilket hindrar rötangrepp och fungerar som flamskydd. Sioo är en produkt som förutom kisel använder kalium, som dessutom gör att träet inte mörknar. Det finns både som färdigbehandlat virke och att köpa på burk så att man kan behandla virket själv. Organo Wood är en annan produkt, det är trä som tryckimpregnerats industriellt med kiselämnen. Båda dessa produkter har fått betyget B i Sunda Hus databasen för miljöbedömning.

 

Furfurylering GW
Furfurylering

Virket tryckimpregneras med furfurylalkohol, katalysatorer och stabilisatorer förutom att det värmebehandlas vid 80–120 grader varefter det torkas. Furfurylalkohol tillverkas av biomassa-avfall. Kebony är en sådan produkt som används i fasader men även i fönsterkarmar. Kebony är både Svanen-märkt och får betyget A i Sunda Hus databasens miljöbedömning.

 Järnvitrol GWJärnvitriol har ansetts som ett miljövänligt sätt att behandla träfasader och har använts i många ekohus. Men på senare tid har järnvitriol omvärderats på grund av att det innehåller kemiska ämnen som man upptäckt kan orsaka allergiska hudreaktioner samt ge frätskador på hud och ögon. Så för närvarande har det ett dåligt betyg i Sunda Hus databasen.

Importerade träslag

Lärk är också ett bra fasadmaterial, men är oftast importerad från Sibirien eftersom det inte finns så mycket lärk i Sverige.
Douglasgran och Ceder (Western Red Ceder) från Kanada är också  bra och hållbara träslag för fasader. Cederträ till exempel är tätväxt, spricker inte, vrider sig inte och innehåller mycket syror som ger virket ett bra skydd mot röta och svamp. Det används både som fasadbrädor och som spån. Att använda importerade träslag är tveksamt med tanke på långa transporter och dessutom är de dyra. Se också upp med snabbodlade träd med porösare virke, som inte är lika hållbara som tätvuxna träd.
Det finns naturligtvis ännu beständigare exotiska tropiska träslag, såsom till exempel Teak, Iroko, Cumaru och Ipé. De ger hårda virken som är tåliga och underhållsfria, men de är exklusiva och kräver förborrning. Att använda dessa trädslag i vårt land är tveksamt ur etisk synvinkel och köp absolut inte sådant virke om det inte är FSC-märkt.