Peter Schneider Vingesköld, författare till boken "Handbok i naturlig biodling", låter bina föröka sig naturligt på deras eget sätt. De får övervintra på honung och svärma när de vill.  Fotograf: Erik Olsson
Peter Schneider Vingesköld, författare till boken "Handbok i naturlig biodling", låter bina föröka sig naturligt på deras eget sätt. De får övervintra på honung och svärma när de vill.

Kryphål i EU:s regler hotar binas överlevnad

Giftet neonikotinoider tros vara en av de främsta orsakerna bakom bidöden. Därför har EU infört ett förbud – men flera regeringar ger lantbrukare tillstånd att använda giftet ändå. Tillverkare som Syngenta och Bayer hjälper lantbrukarna att använda kryphål i lagen. 

På sin hemsida skriver den Europeiska kommissionen att de har ett av världens striktaste regelverk kring användandet av insekticider.

Men nya dokument visar att flera storbolag, i maskopi med lantbrukare, utnyttjar ett kryphål i EU:s memorandum. Detta så att de ska kunna använda bekämpningsmedlet av typen neonikotinoider – som hotar bipopulationen – ändå, rapporterar tidningen Politico.

Förutom att skada bin anklagas nu även giftet för att skada fåglar. Därför kräver nu forskare att förbudet utökas till alla grödor, rapporterar det brittiska magasinet Farmers Weekly. 

Neonikotinoider sprutas på fröna, vilket gör att de är säkrare för människor än tidigare typer av bekämpningsmedel som sprutades i luften. Men giftet sätter sig i hela plantan och attackerar bins nervsystem efter att de hämtat pollen. Det gör att de blir förvirrade och inte hittar hem till sin kupa igen utan dör. 

Lantbrukare hävdar å sin sida att EU-lagen har slagit snett och att deras planteringar äts upp av insekter. Dessutom ska förbudet, enligt dem, ha lett till att lantbrukare har börjat använda sig av ännu kraftigare medel för att hålla skadedjuren borta, enligt Politico.

Giftets förespråkare hävdar även att det inte bara är giftets fel att bistammen minskar utan att klimatförändringar, andra skadedjur och försvunna bikupor ligger bakom den kraftiga minskningen av bipopulationen. 

Förbjöds tillfälligt

2013 klubbade EU ett tillfälligt förbud mot att använda just neonikotinoider på blommande ängar, med anledning av giftets negativa inverkan på bikolonier. Man hade dock inte lyckats få en majoritet av länderna att stödja beslutet, vilket gjorde att det fick tas av EU-kommissionen som kan köra över medlemsländerna i denna typ av frågor.

Bekämpningsmedlet tillverkas av de två stora aktörer inom jordbrukskemikalier, Bayer och Syngenta. De båda tillverkarna har överklagat beslutet om lagen, som de menar baserades på felaktig information och att EU-kommissionen inte hade stöd av alla medlemsländer i frågan. 

Men det finns ett kryphål i den reglering som kommissionen tagit fram – och den har inte storbolagen varit sena att använda. De nationella regeringarna kan ge undantag för användandet av neonikotinoider, om det föreligger en nödsituation och inga andra alternativ finns tillgängliga.

Politicos sammanställning visar att hela 13 av EU:s medlemsländer, bland annat Danmark och Tyskland, hade tillåtit undantag från lagen.

Värst i Rumänien

Totalt har 58 undantag givits. Värst av alla länder är Rumänien, som givit hela 18 undantag till lantbrukare. Både Bayer och Syngenta har hjälpt lantbrukare att ta fram ansökningar för att få använda giftet och att få situationen att framstå som en nödsituation. 

Vito Buonsante på miljöorganisationen ClientEarth rasar mot att EU tillåter dessa undantag. 

 – EU vänder bort huvudet för att inte se industrins inflytande i frågan när de accepterar ansökningar som stöds av företagen bakom giftet, säger han till Politico.

ClientEarths jurist Tess Crean menar vidare att det är helt meningslöst att ha regleringen om den inte respekteras. 

– Genom att inte respektera lagen hotas inte bara bin, utan mänskligheten, säger hon. 

Bidöden

Det finns flera hot mot binas existens. En av de främsta anledningarna till att bin dör tros vara användandet av neonikotinoider som bekämpningsmedel. Sedan 2006 har bibefolkningen kraftigt minskat. 

Bin har en fortplantningseffekt i naturen, då de överföra sporer mellan manliga och kvinnliga växer. 

Om bina försvinner blir det ingen pollinering.

Ny bok om naturlig biodling

Många böcker om biodling lär ut konventionell biodling grundad på att utnyttja bisamhället maximalt. Men i boken "Handbok i naturlig biodling" (2016) berättar biodlare Peter Schneider Vingesköld om en annorlunda biodling där biodlaren istället följer och stödjer bisamhällets naturliga utveckling i samklang med naturen.

Peter Schneider Vingesköld, som har 40 års erfarenhet av biodling, menar att biodynamisk biodling kan vara en del av lösningen.