Bild: Gunilla Welin

Ett flyttat torp med eko-klädsel

Ett övergivet och förfallet 1800-talstorp från Västgötaslätten har förvandlats till det ekologiska torpet ”Sunda” på Närkeslätten. Stommen, bjälklag, tak, murstock, golv och vedspis har återanvänts och resten av renoveringen är gjord med naturmaterial. 

– Materialet är huvudsakligen från närområdet, säger snickaren Ronny Östling som har renoverat torpet. 

Renoveringen av torpet "Sunda" har tagit lång tid. Ronny Östling åkte förbi det förfallna torpet i slutet av 2000-

talet, det stod längs vägen mellan Skövde och Mariestad. 

– Jag gillade det direkt. Jag tyckte att det hade snygga proportioner, säger han.

Så Ronny frågade om han fick plocka ned torpet vilket ägaren godkände. Hösten 2007 plockades torpet ned. 

– Det tog ett år att hitta en tomt att placera det på. Jag studerade i Örebro och hade inga pengar. Så på helgerna cyklade jag runt och letade efter en lämplig tomt. 

Till slut hittade han drömtomten vid kanten av en skog i Bogärdet utanför Glanshammar. 

– Läget är perfekt, avskilt men ändå nära en badplats och Örebro. Träden skyddar torpet från vind på baksidan. Framsidan har ett öppet och soligt läge med utsikt över ett gärde. 

Flera träd röjdes från tomten för att ge plats åt torpet. 

– Mycket av det nya virket i torpet kommer från träd som stod här. Efter att träden sågats till plank har de handhyvlats. I början hade jag ingen el här utan gjorde allt för hand. Jag ansåg att elverktyg var fusk. Men numera använder jag gärna elverktyg, det går lite fortare då, fortsätter Ronny Östling. 

Golvplanken kommer från lokala tallar som har sågats till plank, kilsågats och fått torka på plats innan planken har efterjusterats. Och flaggstången på tomten är stammen från en gran som tidigare stod på tomten. Mindre granar har blivit en gärdsgård runt tomten. Träden som inte har använts i renoveringen har blivit vedträn som kommer att bidra till att hålla torpet varmt en lång tid framöver. 

 – Veden räcker säkert i tre-fyra år. Det krävs inte mycket för att få upp värmen, säger Ronny. 

 

Torpets väggar består av återanvända timmerstockar som har lagats med kärnrik fura. Väggarna är 42 centimeter tjocka och består av sex centimeter lerklining, 15 centimeter timmerstomme, 17 centimeter träfiberisolering, luftspalt, vindduk och panel på utsidan. 

– Jag anser att det är den ultimata väggen för vårt klimat. Väggarna håller värme länge och reglerar temperaturen på insidan. Det är samma temperatur inne oavsett hur varmt eller kallt det är ute, säger Ronny Östling. 
 

Bakom spisen har lerkliningen lämnats omålad, väggen skyddas av en glasskiva. Vedspisen som kommer från det ursprungliga 1800-talstorpet. Torpet har ett och ett halvt plan, trappen leder upp till sovrummet.  Bild: Gunilla Welin
Bakom spisen har lerkliningen lämnats omålad, väggen skyddas av en glasskiva. Vedspisen som kommer från det ursprungliga 1800-talstorpet. Torpet har ett och ett halvt plan, trappen leder upp till sovrummet.

Under renoveringen av torpet har han anlitat flera experter som har lett kurser för intresserade, bland annat i murning och timring. Lerkliningen gjordes under en kursvecka som Johannes Riesterer ledde. 

– Det måste vara ren lera. Och fet, leran ska göra ett visst motstånd i ett klibbtest. Det finns flera experter som kan hjälpa till att hitta rätt lera. Här i trakten är det inget problem, det är gammal sjöbotten, säger Ronny Östling som självklart gick alla kurserna själv. 

 

Lerputsen inne i torpet är målad med ekologisk lerfärg. Golvet och köket, som är platsbyggt i massivt trä har målats med ekologisk äggoljetempera. En liten vedspis från det ursprungliga torpet finns bevarad och går att använda. 

– Den räcker för att få bra värme här inne.
 

Torpet är 50 kvadratmeter stort, men känns rymligare tack vara flera smarta lösningar som ett hemmakontor och ett förberett duschrum i utrymmet bakom köksdelen. Bild: Gunilla Welin
Torpet är 50 kvadratmeter stort, men känns rymligare tack vara flera smarta lösningar som ett hemmakontor och ett förberett duschrum i utrymmet bakom köksdelen.
Sofia Östling har inrett torpet. Hon har blandat återbruk med nyare möbler och föremål i naturmaterial och milda färger. Läderremmar används för att hålla upp hyllplan och som dörrknoppar i köket.  Bild: Gunilla Welin
Sofia Östling har inrett torpet. Hon har blandat återbruk med nyare möbler och föremål i naturmaterial och milda färger. Läderremmar används för att hålla upp hyllplan och som dörrknoppar i köket.

Men det finns även en modernare spis. Husgrunden är gjord av stenbumlingar som markägaren Ronny Östling köpte tomten av har kört dit från en närbelägen åker. Murstocken är återanvänd från ursprungstorpet. 

Sedan Ronnie Östling hittade tomten har han och hans fru Sofia spenderat en stor del av sin lediga tid åt att renovera torpet. Han har varit byggherre och hon har framförallt ägnat sig åt husets inredning.

– Vi plockade ned den och rengjorde varje sten. Sedan satte vi ihop den igen, berättar Ronnys fru Sofia Östling. 

– Det är viktigt att låta det ta tid så att det blir rakt när man murar en murstock. Fogen måste få tid att brinna, tipsar Ronny Östling. 

Panelen på utsidan är målad med ljusgrå slamfärg. Taket går ut tio centimeter längre än rådande norm. 

– Då skyddar taket panelen från väder och vind och ger även regnskydd vid ytterdörren, säger Ronny Östling. 

Yttertrappan består av stubbar. 

– Dem sågade jag till i morse av träd som inte gått åt till virke. Jag tror att stubbarna klarar sig i tio år, sedan får man nog byta ut dem. 
 

Taket går ut tio centimeter längre än normen i Sverige. Orsaken är att taket då skyddar panelen från vatten och vind bättre. Stubbarna fungerar som trapp upp till ytterdörren.  Bild: Gunilla Welin
Taket går ut tio centimeter längre än normen i Sverige. Orsaken är att taket då skyddar panelen från vatten och vind bättre. Stubbarna fungerar som trapp upp till ytterdörren.

Fönstren i torpet har Ronny Östling fått. 

– Fönstren passar inte perfekt till torpet stilmässigt, men det är treglas så de är energisnåla. De kommer från en 70-talsvilla som renoverades så jag fick ta dem gratis. 

Takpannorna kommer från en annan husrenovering i trakten. 

– Det svåra med att återvinna materiel är att veta när man ska slå till. Det blir lätt att man skjuter på beslutet. Nu kan jag få de här fönstren gratis, men om två veckor kanske det dyker upp bättre fönster. Till slut måste man våga klippa till, säger Ronny Östling. 

 

Torpet har ett utedass där urin och fekalier återvinns till gödsel och kompost. Men det finns även en toalett och torpet är förberett för en dusch. 

– Badrum är svårast att bygga ekologiskt, det finns få naturmaterial att tillgå för våtrum. Företagen måste våga testa mer för att driva utvecklingen framåt. Men jag rekommenderar en utedusch med en vattenslang som värms upp av solen sommartid. Det har vi hemma i vårt hus och det fungerar jättebra. 
 

Torpet har ett utedass på tomten där fekalier och urin separeras för att kunna användas till gödsel och kompost.  Bild: Gunilla Welin
Torpet har ett utedass på tomten där fekalier och urin separeras för att kunna användas till gödsel och kompost.

Solceller i kanten av tomten i det soliga läget förser torpet med ström. Solcellerna ger till och med ett litet överskott. Taket är förberett för fler solceller. Det finns även indragen el. 

– Man kan även bygga ihop framsidan med ett växthus. Det hjälper också till att värma upp torpet.

Förutom solceller och vedspisen i köket har torpet vattenburen golvvärme från en värmepanna från Nibe. 

 

På tomten finns även ett nybyggt garage som är byggt med samma ekologiska metoder som torpet. Det är förberett för att göras om till ett bostadshus om så önskas. Ronny Östling har lagt ned 350 000 kronor på tomtköpet, renoveringen av torpet och garagebygget. Då utgör köpet av tomten den största klumpsumman. 

– Hade jag åkt till ett stort byggföretag och köpt det jag behövde hade det nog blivit tre gånger dyrare. 

Varför är det viktigt att bygga ekologiskt?

–  Därför att det känns rätt och naturligt. Jag vill själv bo i ett juste hus. Jag är utbildad snickare och redan under utbildningen kände jag att det ekologiska tänket ofta saknas i branschen. Det var därför jag började att renovera torpet, det gav mig det som utbildningen saknade. Jag fick bygga som jag vill bygga. 

Nu har Ronny Östling en egen snickarfirma som satsar på miljösmarta husbyggen och renoveringar. Torpet Sunda som han och Sofia har renoverat i närmare tio år ska säljas för att finansiera nästa projekt, ett 145 kvadratmeter stort åretrunthus som också ska renoveras med naturmaterial. 

– Det känns trist att sälja när torpet äntligen är klart. Men jag har dåligt samvete för det, vi har ett eget hus och hinner inte med ett torp också. Och så behövs pengarna till nästa projekt. Men Ronny och jag var här för några dagar sedan utan våra barn och då hann vi sitta i solstolarna på framsidan och njuta över att renoveringen är klar, säger Sofia Östling glatt. 

 

Ronny Östlings bästa byggtips: 

• Våga experimentera med naturmaterial. Men testa först på något litet som en lekstuga eller hönshus innan du ger dig på ett boningshus.
• Ta det lugnt och ha roligt när du bygger

 

Torpet Sunds

Väggar:
Lerputs 60mm
Timmer 150mm
Träfiberisolering 170mm
Vindduk
Luftning
Panel med handhyvlad lockläkt

Isolering:
Grundisolering femtio centimeter skumglas.
Trästommen och taket har isolerats med cellulosaisolering.
Murade delen är byggd av lättklinkerblock med C-bruk ut- och invändigt.

El:
Huset har även indragen el och automatsäkringar, uttag från Eljo Renova-serien och en parallell slinga där man kan dra för 12 volt eller datakabel.

Värmesystem:
Solvärme ackumuleras i väggar och murstock.
Vedeldning i kökspannan.
Vattenburen golvvärme från värmepanna NIBE.

Vatten:
Färskvatten kommer från en djupborrad brunn som kommer upp i pannrummet. Varmvattenberedare värmer vatten till kök, tvättställ.

Avlopp:
Dusch- och tvättvatten leds till ett BDT-filter som sedan leder ut i ett dike.
Urin och fekalier separeras i utedasset till gödsel och kompost.