• Huvudhuset är 200 kvadrat vilket rymmer såväl barn och barnbarn som verkstad och kreativitet. Bild: Gunilla Welin
    Huvudhuset är 200 kvadrat vilket rymmer såväl barn och barnbarn som verkstad och kreativitet.
  • Robusta material och enkla lösningar präglar Bengt Afoldis husbygge. Bild: Gunilla Welin
    Robusta material och enkla lösningar präglar Bengt Afoldis husbygge.
  • I vardagsrummet är utsikten över kvarndammen ständigt närvarande. Bild: Gunilla Welin
    I vardagsrummet är utsikten över kvarndammen ständigt närvarande.

Huset vid kvarndammen

Invid den gamla kvarndammen med skog och vacker natur runt omkring ligger Stadskvarn, två ekohus som Bengt Adolfi har byggt tillsammans med sin sambo Inger Söderberg. Robusta, kraftfulla material och en enkel konstruktion har fått styra husbygget.

Bengt Adolfi är byggmästare och intresserad av ekobyggande och byggnadsvård.

Under ett långt yrkesliv har han samlat på sig en gedigen kunskap om att bygga hus på ett klokt sätt och har just byggt sig sitt sjätte egna ekohus-projekt. Det är två fritidshus för åretruntbruk på en tomt med en gammal kvarndamm i närheten av Askersund. Ett större hus för Bengt och hans sambo, journalisten Inger Söderberg, och ett ett mindre där barn och barnbarn har plats att sova.

Stadskvarn, som platsen där husen står heter, har som projekt levt under många år och i olika former, berättar Bengt och Inger. Bengt köpte tomten 1993 och ett tag var det aktuellt att använda den till en ekoby med elva bostadshus.

Planerna lades av olika orsaker på is och småningom väcktes istället tanken på att bygga fritidshus för eget bruk. 2012 startade arbetet med de två husen som byggts enligt Bengts egna koncept EkoBo.

– Husen är byggda av lust och glädje och vi har låtit det ta sin tid. Ibland har det av olika anledningar varit avbrott i produktionen, då har vi passat på att stanna upp och andats in atmosfären i huset och gjort en del ändringar, berättar Inger.

Bengt har arbetat som bostadsbyggare sedan 1970, bland annat inom Skanska. 1992 startade han en egen konsultverksamhet där företag som Folkhem, Setra Group och Derome är hans uppdragsgivare. I dessa uppdrag är det ofta generellt bostadsbyggande, men det egna är utformat så att det är skräddarsytt åt honom och Ingers personliga önskemål och behov.

De är båda aktiva människor som vill kunna göra mycket själva, så därför är en tredjedel av huvudhuset en verkstad där de kan snickra, måla och få utlopp för sin kreativitet.

– Vi ville bygga ett hus som skulle motsvara våra behov, såväl nuvarande som kommande. Just nu behöver vi gott om plats eftersom vi tillsammans har åtta barn och sex barnbarn, säger Bengt om husets 200 kvadratmeter.

Paret tycker mycket om att bada bastu och mitt i huset finns en vedeldad bastu. Och i den gamla kvarndammen kan man doppa sig efter bastubadet, under såväl vinter som sommar. När det är tjock is sågar paret upp en vak som de doppar sig i. Bengt har även anlagt en liten sandstrand till barnbarnen. Närheten till kvarndammen har – kanske framförallt – präglat husets arkitektur.

– Vi ville att det skulle ha lite industrikaraktär eftersom dammens vatten en gång drev en industrirörelse, säger Bengt.

Huvudbyggnaden är en- och en halv-plansbyggnad i en enkel laduliknande arkitektur med lertegel på taket och en stående träpanel på väggarna som är målad med ljus Falu rödfärg. I den ena ändan av byggnaden, som vetter mot infarten, ligger verkstaden med sina stora dörrar.

Allrummet med vardagsrum och kök ligger i den andra ändan och vetter mot kvarndammen och kvällssolen. Entréhallen med sin trappa upp till övervåningen är öppen i två plan och har högt i tak. På övervåningen ligger sovrummet med balkong, badrummet med badkaret mitt i rummet och ett arbetsrum med takkupor där man kan sitta vid datorn i lugn och ro och arbeta.

Enkelheten genomsyrar hela tiden Bengt och Ingers filosofi, såväl utom- som inomhus. Det ska vara funktionellt, vackert samt lätt att underhålla.

– Vi har byggt enkla bokhyllor och målat dem i samma kulör som väggarna. Sänggaveln är byggd av golvträ. I gäststugan har vi låtit den yttre fasaden följa med in i huset och en vägg består av okantade brädor. Brädorna har först bestrukits med järnvitriol för att sedan ligga ute i sol och regn och gråna, säger Bengt och förklarar att båda husen är byggda med rejäla och tåliga material.

– Husen är till för att vi ska kunna leva fullt ut här.

Naturträdgården tycker paret är ”precis så fantastisk som den är” och de njuter av rävarna som smyger runt knutarna och fåglarna som sjunger i skogen. Inger berättar att berghällen som ligger i direkt anslutningen till stora huset har fått sina skrevor fyllda med smultronplantor som barnbarnen ska njuta av.

– Jag har samlat lite växter som ger mig lycka. Barndomens pioner, rosor och plymspirea från min kusin i Vittinge. Ursprungsplantorna är nog planterade av min morfar och mormor, det känns fint att få ta med lite av deras historia hit, säger hon.

Ett hus byggt med kloka val

En enkel konstruktion, lika enkla installationer och kloka val har

präglat Bengt Adolfis arbete med huset i Askersund.

Grunden är en inneluftventilerad varmgrund, en grundläggningsmetod som Bengt har varit med och utvecklat. Som dränering och isolering på schaktbotten under huset och en halvmeter utanför huset ligger 35 cm skumglaskross (Hasopor). Till detta gick det åt 50 m3 Hasopor.

På skumglaskrosset ligger sedan grundbalkar av lättklinker (Albabalken) under ytterväggarna. Dessa är tilläggsisolerade på utsidan med 50 mm stenull som klätts med ett galvaniserat stålnät på vilken man sedan putsat med 20 mm hygroskopisk KC-puts (Serporoc).

Bengt anser att man ur miljöskäl mycket väl kan använda sig av mineralull i kontakt med marken där det behövs ett material som tål fukt. Ovanpå skumglaskrosset inne i varmgrunden har han lagt plastfolie som vikts upp mot kantbalken och klämts mot syllen.

I en varmgrund är det viktigt att det blir lufttätt så att kalluft inte sugs in i varmgrunden utifrån. Sedan har ytterligare 100 mm isolering, vanliga skivor av mineralull lagts ovanpå plastfolien i grunden. På grundbalkarna har byggarna sedan lagt ett oisolerat bjälklag av trä. Det består av 45x220 millimetertjocka bjälkar på vilka det ligger 30x155 golvträ av furu. Trägolvet är oljat med Timbrex.

Ytterväggarna har dubbla reglar 45x95 mm med ett mellanrum på 12 mm mellan reglarna för att bryta köldbryggor. Det yttre regelverket bär upp takstolarna och det inre regelverket bär upp mellanbjälklaget. Utanpå det yttre regelverket sitter en hård spontad 35 mm träfiberskiva (Steico) som vindspärr. Träfiberskivan bör vara vaxad för att inte ta upp fukt under byggtiden. Utanför träfiberskivan finns en luftspalt och ytterst en lockpanel av trä. Isoleringen i ytterväggarna är alltså ca 24 cm.

Bengts ambition har inte varit att bygga det mest energisnåla huset, då hade han helt enkelt kunnat göra ytterväggarna tjockare. Istället vill han skapa ett rationellt och enkelt byggsystem med miljövänliga material i få dimensioner, där man inte behöver använda byggkran i onödan och där bygget kan ske utan att man måste betala för ett dyrt väderskydd under byggtiden. Därför isolerar man huset efter att bygget fått på yttertaket.

På insidan av regelverket sitter en plastfolie som ångspärr. Bengt föredrar en genomskinlig plastfolie för då kan han se att inblåsningen av den lösa träfiberisoleringen (Termoträ) skett på ett riktigt sätt. Träfiberisolering har mindre konvektion inne i isoleringen än mineralull och isolerar därför bättre och dess fuktbuffrande förmåga gör konstruktionen mindre känslig för fuktskador om det skulle bli hål i diffusionsspärren.

På insidan av väggarna sitter en 16x120 mm träpanel på 28x70 mm läkt så att man bakom panelen får ett utrymme för elinstallationer utan att behöva göra hål i plastfolien. Allt invändigt trä är målat med fuktöppen silikatfärg.

Bengt menar att man mycket väl kan ha en plastfolie i väggen när man isolerar med träfiber. Fuktbuffringen över dygnet  sker huvudsakligen i de yttersta 5 millimetrarna, i detta fall alltså i träpanelen. Fönstren är träfönster från Traryd och har i snitt ett U-värde på 0,9.W/m2K. Samtliga fönster och dörrar är drevade med lindrev.

Taket är uppbyggt med 500 mm lättregelbalkar som vilar på en limträbalk i nocken och är isolerat med 500 mm lös träfiberisolering. Det är en så kallad fullisolering utan luftspalt i takkonstruktionen. Ovanpå lättreglarna ligger 22 mm råspontluckor och på dessa en underlagspapp i 1 meters bredder som har ett lägre ånggenomgångsmotstånd än plastfolien. På pappen sitter läkt och på dessa tegelpannor från Vittinge. På undersidan av lättreglarna sitter en plastfolie, en glespanel 28x70 mm och längst ner ett innertak, en träpanel fabriksmålad med alkydoljefärg.

Bengt har strävat efter att göra alla installationer så enkla som möjligt eftersom det oftast är tekniken som orsakar driftproblem i hus. Den huvudsakliga energikällan är ved. Eldstäderna är därför placerade på bottenvåningen mitt i huset. Eftersom paret badar bastu i stort sett varje kväll så eldar de i bastuns vedkamin och värmen från bastun sprider sig i hela huset, tack vare husets öppna planlösning. I vardagsrummet finns också en eldstad i tegel med en inmurad spisinsats (Contura). Där eldar de på morgonen, mest för att det är mysigt, men samtidigt värms huset. Är det kallt ute eldar de en gång till. Dessutom finns elradiatorer i huset som ser till att det är varmt även när man inte eldar. Man har även elektrisk golvvärme i hallgolvet för att torka upp det som blöta skor dragit in.

Ventilationen sker med tre fläktar och bygger på att man skapar ett undertryck i huset. Friskluften tas in genom ventiler i ytterväggarna till sovrum och vardagsrum. Placeringen av dessa ventiler är viktig för att undvika drag.

Den första fläkten suger ner luft från bad, wc och klädkammare till varmgrunden. Fläkt nummer två suger upp luft från varmgrunden till verkstaden. Från verkstaden stiger den varma luften upp till vindsförrådet och fläkt nummer tre skickar ut luften ur huset genom ventilationsskorsten i taket.

Istället för att ha en värmeväxlare utnyttjas den varma frånluften till att hålla grunden varm och torr och till att värma verkstad och förråd. Fläktarna drar inte så mycket el och det finns inga filter i ventilationssystemet.

Bengt har i alla sina Ekobo-projekt varit med i det praktiska arbetet, dels för att kvalitetssäkra processen och dels för att kunna föra över sin kunskap till de hantverkare han valt. Den enkla konstruktionen och Bengts erfarenhet har gjort att kostnaden för huset har hållits nere och slutkostnaden exklusive tomten landade på cirka 3,5 miljoner inklusive moms.

Byggnadens mått är 7 x 21 meter och boytan beräknas till cirka 200 m2. I dessa mått ingår även verkstaden som är enklare byggd än resten av huset och där man håller en lägre rumstemperatur. Väggen mellan verkstad och bostad är isolerad för att man skall kunna ha olika temperaturzoner i huset.

Ett tips som Bengt vill ge alla trähusbyggare, är att bygga på vintern, då träet är som mest formstabilt.