Bommars i Letsbo
Bommars i Letsbo

Hälsingegårdar

Det är något visst med hälsingar. 1072 jagade de bort och martyrmördade den biskopsvigde missionären Stenfinn. 1317 slog de ihjäl sveakungens skatteuppbördsman. Det var inte förrän någon gång efter Gustav Vasas tid på tronen som tonårstrotsen avtog och de fann sig i att tillhöra konungariket Sverige. I stället för att hugga yxan i utomsocknes började de sätta huggen i traktens tallar och granar. Resultatet blev hälsingegårdarna, en manifestation av traktens rikedom och självständighet.

2012 upptogs sju av totalt omkring tusen gårdar som världsarv av FN-organet Unesco, efter att svenska staten tydliggjort att hälsingarna byggt ”fler och större rum för fester än bönder i resten av världen”. Men det är naturligtvis inte festandet som står i förgrunden, utan finsnickeriet, dörromfattningarna, de profilsågade fönsterfodren, brokvistarna, det folkliga schablonmåleriet, väggmålningarna, tapeterna med bibliska motiv, både lokala och dyra importerade sådana. Bland världsarven sticker hälsingegårdarna ut som ett av få objekt som representerar bönders byggande och kultur.
Alla sju världsarvsmärkta hälsingegårdar är öppna för allmänheten, även om några av dem kräver förbokning.

Bommars i Letsbo
Bommars i Letsbo

Bommars i Letsbo
Har du vägarna förbi Letsbo i Ljusnans dalgång kan du göra ett stopp på Bommars gård. Representerar de förmögnare böndernas byggnadstraditioner från 1800-talet. Noterbart är den ovanliga kombinationen av herrgårdsinspirerade tapeter och folkligt måleri. Gården är privatägd men erbjuder guidade visningar, övernattning och evenemang sommartid.

 

 

 Gästgivars i Vallsta
Gästgivars i Vallsta

Gästgivars i Vallsta
Namnet kommer från det gästgiveri som drevs på gården under 1600- och 1700-talen. Festhuset inreddes av Jonas Wallström, mest känd för att ha utvecklat det svenska schablonmåleriet och för sin förmåga att imitera det finaste Wedgwoodporslin. Arbrå hemslöjdsförening har använt herrstugan sedan 1952. Gården är öppen för besök sommartid.

Kristofers i Stene
Kristofers i Stene

Kristofers i Stene
Gården ligger avskilt i Järvsös utkant och bjuder på en god utsikt över Älvdalens åker- och ängmarker. Vid medeltiden låg den i byns centrum men flyttades till sin nuvarande plats någon gång i början av 1800-talet. Inomhus finns fantasifulla blomstermålerier utförda på fri hand av allmogemålaren Andes Ädel. Gården visas sommartid efter förbokning.

 
 

Erik- Anders i Asta
Erik- Anders i Asta

Erik-Anders i Asta
Byggdes på 1820-talet på uppdrag av Erik Andersson. Inne i huset ligger rummen i två rader och på övervåningen finns en pampig festsal. Arkitekturen är herrgårdslik och interiören inspirerad av de högre stånden. Gården är privatägd men öppen för besök sommartid. Förutom kafé, butik och möbelutställning ståtar Erik-Anders också med en trädgård som återställts till det utseende det hade år 1920.

Bommars i Långhed
Bommars i Långhed

Bommars i Långhed
Här finns den största byggnaden bland Hälsinglands gårdar. Efter en brand återuppbyggdes gården i mitten av 1800-talet och två identiskt lika bostadshus uppfördes tillsammans med en gemensam herrstuga för dans och fest. Bland sevärdheterna finns en stor och elegant brokvist samt exklusiva, turkosblå målningar och franska tapeter. Privatägd men visas sommartid efter förbokning.

Fågelsjö gammelgård
Fågelsjö gammelgård

Fågelsjö gammelgård
Gården byggdes i samband med att området koloniserades av finländare på 1600-talet. Kallas också för Bortom Åa eftersom en å skiljer gården från övriga hus i byn. På gården finns målningar av dalmålaren Bäck Anders Hansson samt bruksföremål från den egna bössmedjan. Gården testamenterades till kommunen och är öppen för besökare året runt.