Sent i september.

På vardagarna blir inte mycket gjort på bygget. Livet måste fungera och Linda jobbar ofta sent. På helgerna händer det dock massor!

 För några veckor sedan åkte Thomas och Signe till vad vi trodde var en runsten vid Grisslinge, inte långt från oss. Signes klass hade gått igenom runalfabetet och alla barn fick med sig ett eget runalfabet hem. Vi tänkte försöka oss på att översätta texten på stenen själva om det gick men som bekant var det ingen runsten, vilket gjorde Signe väldigt besviken.

Thomas och Signe pratade då om att nån gång försöka hitta Värmdös enda (riktiga) runsten. Så i tisdags kväll efter maten gav de sig iväg. Stenen var lite svår att hitta då den är placerad en bit ut i skogen och enda sättet att nå den är via små krokiga skogsvägar. Helt plötsligt så stod den bara där, precis bredvid vägen. De försökte tillsammans tyda runorna på stenen men var till slut tvungna att fuska och läsa texten på skylten bredvid. När de åkte hemåt hade det redan blivit mörkt och dimslöjorna låg tunga över ängarna.

På fredagen fyller Isak 17 år. Vi firar honom på morgonen för sedan på kvällen ska han fira hos sin och Fabians pappa. På vägen hem från jobbet på eftermiddagen hämtar Linda vår färg från Nordsjö som just kommit till affären.Tomas på Värmdö Färgbod är snabb och proffsig och blandar snabbt till vår kulör. Färgen vi nu ska använda heter Murtex och är till för puts och betong. Den är precis lika lättanvänd och trevlig att jobba med som Metal Facade som vi använder på metall. Nu ska vi måla husets undersida, den består av Magnaboardskivor, dvs skivor gjorda av magnesiumoxid.

På lördag morgon är det bara att krypa in under huset och börja måla. Det tar på krafterna att ligga på rygg och måla hela dagen. Som tur är blir det lite vila på eftermiddagen för då har vi fika uppe vid hammocken och både Lindas mamma och pappa kommer ut till oss. Uffe kom härom dagen hem igen efter mer än tre månader i Norrland så nu är vi fler på bygget igen och förhoppningsvis kommer det att gå lite fortare. Många gånger kommer Uffe på de bästa lösningarna på de lite svårare problemen som uppstår under byggets gång. Skönt att ha honom hemma igen (och inte bara för hans klurigheter förstås)!

På bilden nedan syns första strykningen av undervåningen.

Vi målar också på partiet ovanför entrén, den har lyst vit alldeles för länge och nu ser det genast mer harmoniskt ut.

På kvällen åker Signe och Thomas iväg till en lekpark i närheten. Signe säger själv att hon somnar mycket lättare om hon får springa av sig ordentligt och det är ju alltid välkommet. Linda passar på att spendera lite egen tid med Fabian.

På söndag morgon är det dags för Thomas att krypa in under huset igen. På vissa ställen är det precis så mycket utrymme att det går. Thomas hinner nästan med att måla hela undersidan. Till lunch kommer Uffe ut igen, vi behöver ta alla mått för att tillverka infästningarna till takterassens fönsterpartier. Uffe har genast bra förslag på hur vi kan göra dem och vi funderar och löser några praktiska problem direkt på plats.

Vi behöver koncentrera oss på målningen av husets utsida nu när det är fint väder och hyfsat varmt. Thomas lägger sig uppe på taket och målar med förlängningsskaft och roller så långt han kan komma åt från det hållet. Det behövs en andra strykning men den får vi ta en annan dag. Även idag får vi besök, en vän till Linda som jobbar med återvunna möbler och material för att tillsammans med elever renovera miljöer i skolor. Hon kommer med sina tre döttrar och vi fikar, tittar på huset och diskuterar bra idéer som hon (och hennes äldsta dotter) har. 

Så fort förstärkningarna och infästningarna till takterassfönstren sitter på plats kan vi ta bort den gröna delen av containerväggen. Även de sista dörrarna kan tas bort samtidigt. Då först kommer man se huset i så som det är tänkt att se ut. När man kommer uppifrån vägen ner till oss kommer huset knappt att synas när det är enhetligt målat och smälter in mot bergen framför och bakom.